Substratsnack i Living Lab Skåne- erfarenheter och nya försök
Onsdagen den 21 januari samlade vi de lantbrukare som arbetar med olika substratförsök inom Living Lab Skåne för erfarenhetsutbyte och gemensam planering inför 2026. Frågan som stod i centrum för dagen var enkel: Vad ska vi testa under kommande säson inom Living Lab Skåne?
Dagen inleddes med ett studiebesök på Assargården i Glumslöv, strax utanför Landskrona, där bröderna Jonas och Stefan driver mjölkproduktion och växtodling. Extra uppskattat var att även pappa Jan-Eric Andersson deltog – en viktig inspirationskälla bakom gårdens biogassatsning. Assargården samarbetar med Accel AgroBiogas inom Living Lab Skåne och har under 2025 varit engagerad i flera olika försök med nya lantbruksbaserade biogassubstrat.
Bland annat har gården testat mellangröda efter spannmål, bestående av havre och westerwoldiskt rajgräs, som kan användas både som djurfoder och biogassubstrat. Ett annat försök har handlat om att ta tillvara majshalm efter tröskning av kärnmajs, där två olika logistiklösningar jämförs: pressning i fyrkantsbal respektive exakthackning och ensilering i slang.
Lågt hängande frukter och smartare datainsamling
Under workshoppen diskuterades resultaten från Living Lab-försöken i Skåne 2025 och hur datainsamlingen kan utvecklas under 2026 för att ta fram tydligare nyckeltal kring kostnader och biogaspotential. En viktig insikt från diskussionerna var behovet av att kombinera ambition med realism.
– Det finns stora möjligheter i mellangrödor, men vi behöver också ta tillvara de lågt hängande frukterna, som exakthackad halm och gräsfröhalm. Det kan vara ett bra alternativ eller komplement till sena skördar av mellangrödor, särskilt när risken för markpackning är stor, konstaterade gruppen.
Samtidigt lyftes vikten av mångfunktionella mellangrödeblandningar – grödor som inte bara fungerar som biogassubstrat utan också kan användas som foder eller bidra till förbättrad växtföljd och markhälsa.
Idérik dialog och starkt engagemang
Diskussionerna var både livaktiga och kreativa, där alla deltagare bidrog med erfarenheter, nya idéer och perspektiv på hur arbetet kan utvecklas vidare.
– Det finns ett tydligt driv i substratfrågorna. Intresset för hur lantbrukets biomassa kan bidra till ökad biogasproduktion är stort, och viljan att samarbeta är stark, så sammanfattades dagen av Sven-Erik Svensson från SLU Alnarp.
Vad blir nästa steg?
Urvalsprocessen för vilka försök som genomförs under 2026 pågår, men flera spår diskuterades mer konkret. Ett exempel är vallensilage – skörd av vall med inslag av ogräs som renkavle eller stånds – där frågan ställs vilken vallmix som är mest optimal för biogas jämfört med grovfoder till mjölkkor. Här planerar Fjordland på Jylland att genomföra undersökningar inom Accel AgroBiogas under 2026.
Även olika typer av halm pekades ut som särskilt intressanta substrat: spannmålshalm, rapshalm och gräsfröhalm. Just nu pågår teströtning av gräsfröhalm i labbmiljö. Betblast diskuterades som ett möjligt alternativ i de fall transportavstånden till biogasanläggningarna är korta, medan potatisblast undersöks i Danmark för att avgöra om metanpotentialen per hektar är tillräckligt hög – och vilken skördeteknik som i så fall är mest lämplig.
Mellangrödemixer som både fungerar som bra förfrukt till nästa huvudgröda och ger hög biomassaskörd med tillräckligt torrsubstansinnehåll lyftes också fram. Särskilt intressanta är grödor som samtidigt kan bidra till bekämpning av nematoder och andra jordburna växtsjukdomar.
Ett annat koncept som diskuterades var grönråg – höstråg som skördas i mitten av maj, följt av etablering av en ny huvud- eller mellangröda som exempelvis majs, rödbetor, konservärt, kål, sötpotatis, industrihampa eller sudangräs. Samtidigt betonades att detta system kräver tillgång till bevattning, eftersom grönrågen förbrukar mycket vatten under våren.
Dagen visade tydligt styrkan i vårt Living Lab-arbete: när praktisk erfarenhet och forskning möts skapas ett gemensamt lärande och konkreta steg mot nya lösningar för hållbar biogasproduktion.
