Assargården – majs, mjölk och el från egen biogasanläggning
På Assargården i skånska Glumslöv samsas mjölkproduktion och växtodling med egen produktion av el och värme. Här har familjen Andersson under flera decennier utvecklat verksamheten med fokus på lönsamhet per hektar – och de senaste åren har biogasen blivit ytterligare en del av gårdens kretslopp. Nu undersöker man också hur nya råvaror från lantbruket kan bidra till ännu mer biogas.
När Jan-Eric Andersson började bygga upp verksamheten 1972 omfattade gården 25 hektar och ett stall under uppbyggnad. Sedan dess har Assargården vuxit rejält.
– 2003 var jag uppe i 190 mjölkkor, vilket är ungefär lika många som vi har i dag. Genom åren har jag köpt till sju gårdar och i dag brukar vi cirka 200 hektar egen mark och ytterligare omkring 900 hektar på arrende.
Jan- Eric Andersson
I dag drivs Assargården AB av sönerna Jonas och Stefan Andersson. På gården finns fortfarande mjölkproduktionen i centrum, men verksamheten omfattar också omfattande växtodling och maskinstationstjänster.
Pionjärer inom svensk majsodling
Majs har länge varit en viktig gröda på Assargården. Familjen var tidigt ute med odlingen och tröskar i dag omkring 200 hektar kärnmajs. Skörden torkas i två steg ner till cirka 14 procents vattenhalt och lagras på gården innan den huvudsakligen levereras till produktion av hundfoder.
Odlingen fortsätter samtidigt att utvecklas. En ny precisionssåmaskin gör det möjligt att placera både flytande gödning och mikrogranulat som startgiva i samband med sådden.
Men det är inte bara majskärnan som är intressant. Även det som blir kvar efter skörden kan få ett värde.
Höga elpriser blev startskottet för egen biogas
Assargårdens egen biogasanläggning stod klar för omkring två år sedan. Tidigare hämtade NSR, Nordvästra Skånes Renhållnings AB, flytgödsel från gården och levererade tillbaka biogödsel.
När elpriserna steg kraftigt för några år sedan började familjen undersöka möjligheten att själva producera biogas.
Innan investeringen besökte de flera gårdsbaserade biogasanläggningar för att jämföra olika tekniska lösningar. Valet föll till slut på en biogasreaktor med ståltank och toppomrörare. Investeringen blev något dyrare, men bedömdes ge bättre förutsättningar för omrörning och utrötning. Inspiration hämtades bland annat från Lars Pålsson på Kvarngården, Vessige Biogas.
I dag producerar anläggningen omkring 900 MWh el per år, varav ungefär en tredjedel används på gården. Gasmotorn producerar dessutom cirka 1 600 MWh värme per år. Värmen används bland annat till torkningen av kärnmajs och minskar behovet av halm i gårdens halmpanna.
El när den behövs som mest
Nästa steg handlar om att göra energisystemet på gården ännu mer flexibelt.
– Just nu installerar vi batterier och ambitionen är också att kunna köra generatorn i ödrift, så att den kan fortsätta producera el utan att vara ansluten till elnätet.
Jonas Andersson
Anläggningen har ett gaslager på 980 kubikmeter. Det gör att produktionen av gas och el i viss mån kan frikopplas från varandra. Gasmotorns effekt kan styras efter både gårdens eget elbehov och elpriset, vilket innebär att mer el kan säljas när priset är högt.
Det nya batteriet på 240 kWh ska bland annat kunna användas för stödtjänster och för att minska effekttoppar under perioder när gasmotorn står still, exempelvis vid service.
Nya råvaror kan ge mer biogas
Gödsel är basen i anläggningen, men Assargården arbetar också med flera andra typer av substrat. Bland annat används exakthackad halm från kärnmajs och vintermellangrödan grönråg, liksom restflöden från grönsakspackerier och gräs från parkskötsel.
Just möjligheten att ta tillvara fler typer av biomassa från lantbruket är en central fråga inom Accel AgroBiogas. Projektet undersöker hur exempelvis skörderester, mellangrödor och andra biomassaflöden kan bidra till ökad och mer hållbar biogasproduktion – och vilka praktiska, ekonomiska och politiska förutsättningar som krävs för att det ska fungera.
På Assargården är exakthackad halm från kärnmajs ett av de material som är intressanta att utveckla vidare.
– Om man fick önska skulle regelverket förändras så att gödselgasstödet också gav bättre förutsättningar att använda andra råvaror tillsammans med gödseln. Det är bland annat sådana råvaror som vi nu är med och utvecklar inom Accel AgroBiogas.
Jonas Andersson
För att bättre kunna bryta ner halmen planerar gården även att höja temperaturen i rötkammaren. I dag drivs processen vid cirka 43 grader, men målet är omkring 52 grader. Ytterligare en värmeväxlare installeras för att kunna hålla den högre temperaturen även under vintern.
På så sätt fortsätter utvecklingen på Assargården: från mjölk och majs till ett system där gödsel, restprodukter, energi och växtnäring i allt större utsträckning kopplas samman.
Fakta: Assargårdens biogasanläggning
Investering: Anläggningen är delfinansierad genom Klimatklivet. WIP Innovation har medverkat i byggprocessen.
Rötkammare: 1 650 m³.
Gaslager: 980 m³.
Elproduktion: Cirka 900 MWh per år. Omkring en tredjedel används på gården.
Värmeproduktion: Cirka 1 600 MWh per år. Värmen används bland annat i torkanläggningen för kärnmajs och minskar behovet av halm i gårdens halmpanna.
Batteri: 240 kWh. Ska bland annat användas för stödtjänster och för att minska effekttoppar.
Inmatning: En PreMix från Vogelsang används för fasta substrat. Systemet har en stenficka där bland annat sten och metall kan avskiljas innan materialet når rötkammaren.
Substrat: Flytgödsel, fastgödsel, exakthackad halm från kärnmajs, exakthackad grönråg som vintermellangröda, rens från grönsakspackerier såsom lök och rödbetor samt gräs från parkskötsel.
Biogödsel: Rötningen innebär att en större del av kvävet finns i en mer växttillgänglig form. Biogödseln luktar dessutom mindre än orötad stallgödsel.
