Lantbrukets restströmmar som motor i energiomställningen

Hur kan lantbrukets restströmmar skapa nya intäkter och bli en motor i energiomställningen?
Den frågan stod i fokus när lantbrukare, rådgivare och samhällsaktörer samlades i Skara den 25 september för ett seminarium under Smedjeveckan.

”Det finns en enorm kraft i att se lantbrukets restprodukter som en resurs. När vi lyckas koppla ihop klimatnytta, lönsamhet för gårdarna och energiförsörjning till samhället – då blir biogasen en verklig motor i omställningen.”
– Johan Benjaminsson, moderator och ansvarig för Living Lab Västra Götaland

Insikter från dagen

Biogaspotentialen i Västra Götaland
Hugo Westlin (RISE) visade hur en produktion på 2300 GWh/år kan realiseras genom att ha gödsel som grund och komplettera med grödor som halm eller vall, beroende på region. Detta kan uppnås genom cirka 100 storskaliga anläggningar, men även fler mindre anläggningar kan spela en viktig roll.

Affärsupplägg och substratförsörjning
Christer Lingman (Lingmans Konsult Maskin & Växtodling AB) berättade hur deras organisation försörjer Gasums anläggningar med gödsel, sekunda spannmål och kasserat ensilage. Han visade också deras lösning för att sortera bort fasta föremål ur fastgödsel – en teknik som minskar risken för driftstopp på biogasanläggningarna. Diskussioner fördes även om ersättningsmodeller för olika gödselslag och hur en övergång från spån till halm kan öka gasproduktionen.

Logistik och praktiska lösningar på gården
David Bjelke (Biogas Västra Skaraborg Ideell förening) redogjorde för erfarenheter kring hämtning och lämning av gödsel. Bland annat lyftes betydelsen av 300 m³ brunnar för effektiv omrörning och logistik, samt fördelen med tak på brunnar för att behålla ammoniumkväve och undvika hantering av regnvatten.

Stöd för investeringar och produktion
Johan Benjaminsson från Agroväst beskrev de produktions- och investeringsstöd som finns tillgängliga. Han konstaterade att både gödselgasstödet och Klimatklivet tidigare i hög grad styrt mot rötning av gödsel.

Resultat från Green Valleys
Cecilia Hermansson (Hushållningssällskapet Sjuhärad) presenterade resultat från utrötningsförsök. Här framkom att restprodukter från proteintillverkning av vall ger en mycket hög biogasproduktion.

Regelverk och klimatnytta
Linus Klackenberg (Energigas Sverige) gick igenom hur klimatnytta beräknas enligt RED III. Han belyste också den osäkerhet som just nu finns kring Naturvårdsverkets tolkning av klimatnytta från gödsel, vilket skapar förvirring i branschen. Samtidigt lyfte han att grödor kan vara viktiga för att projekt ska nå tillräcklig koldioxidreduktion för att beviljas stöd inom Klimatklivet.

Seminariet avslutades med en paneldiskussion där samtliga talare deltog. Här betonades vikten av att även växtodlare kommer in som en naturlig del av framtida biogasprojekt, inte enbart animalieproducenter.

Dagen visade tydligt att lantbrukets restströmmar rymmer stor potential – för klimatet, energiförsörjningen och lantbrukets lönsamhet.